Drottning Kristina

Kristinas barndom

Kristina föddes den 8 dec 1626. När hon föddes trodde alla att hon var en pojke men det var barnmorskan som hade sett fel. Hon var 6 år när hennes pappa (Gustav II Adolf) dog i det 30-åriga kriget mot katolikerna. När detta hände fick hon ta över tronen men hon var inte myndig så hon fick hjälp av en vän, Axel Oxenstierna, och regeringen att styra landet. Hon förstod inte riktigt att hennes pappa hade dött men hon gillade att folk bugade åt henne. Kristina uppfostrades som en pojke för att hon skulle ta över tronen. Hon lärde sig att rida,skjuta och hon lekte soldat. Hon lärde sig också franska, latin, tyska och grekiska. Kristinas mamma hette Maria Elenora av Brandenburg. När Kristinas pappa dog låste Kristinas mamma in sig i ett rum där satt hon länge och sörjde. Hennes pappa låg i en kista på slottet i ett år innan det blev en begravning. Två år efter pappans död bestämde Axel Oxenstierna att Kristina skulle flytta från sin mamma. Innan Kristina föddes hade hennes föräldrar fått tre barn men dom dog i spädåldern.

Kristinas flykt

I pappans testamente stod det tydligt att han ville att Kristina skulle ta över tronen. När kristina var i sjutton års åldern var Kristina hemligt förlovad med kusinen Karl Gustav som senare kom att ta över tronen efter henne. Kristina ville bli katolik så hon skickade ett brev till påven i rom och bad att han kunde skicka två katoliker som kunde lära henne om religionen. Men detta fick hända i hemlighet för man fick inte vara kung/drottning om man var katolik och därför klädde katolikerna som kom till Sverige ut sig till adelsmän för att få kontakt med Kristina. Kristina lämnade över tronen till kusinen Karl den X Gustav. Alla blev väldigt ledsna när Kristina avgick för att resa till Rom och bli katolik.

Vad hände sen?

Livet i Rom blev inte som hon väntat sig. Påven var missnöjd med hennes liv som katolik. “Hon måste leva ett frommare liv”, var hans synpunkt. Kristina var också missnöjd med att hon inte stod i centrum längre. Hon ville ha en betydelsefull roll i Europa men misslyckades med alla sina försök till att skaffa sig mer makt.
Efter varje misslyckande drog hon sig tillbaka till Rom igen. Åren gick och invånarna i Rom uppskattade henne mer och mer för varje år och till slut kallade romarna henne för “vår egen drottning”.

Kristinas sista tid
Kristina fick inga barn men många nära vänner. Hon dog av en sjukdom år 1689 och blev alltså bara 62 år gammal. Hon begravdes i St Peterskyrkan bland de allra förnämsta. Bland dem fanns kardinalen Decio Azzolino. Han delade hennes intresse för politik och kultur och det var han som fick henne att skriva sina memoarer. Azzolino dog bara några veckor efter Kristina.
Drottning Kristina är en stor personlighet i vår svenska historia. Man pratade länge illa om henne på grund av hennes förräderi mot kyrkan men även om Kristina var en förrädare så gjorde hon mycket bra för vårt land. Hon skapade fred mellan katoliker och protestanter och gjorde Sverige till ett respekterat land. Ingen svensk regent har någonsin väckt så stor uppmärksamhet utomlands som Kristina